|
Ej tidigare publicerad
Bakom mina solglasögon Jag har återfunnit mina älskade solglasögon. Det är ett par Ray-Ban av modellen Side-street samt någon modellbeteckning som jag inte kommer ihåg. Det är skönt att ha dem på igen när jag sätter mig i bilen och kör iväg. De är lite repiga, men annars helt perfekta. Jag trodde de för alltid var försvunna. Som så många gånger förr. Denna gång fann jag dem långt ner i fodret på en jacka när jag var ute och promenerade i Stockholm och egentligen letade efter min plånbok, vilken jag dock hade glömt. Jag köpte dem 1997 på flyget till Miami. Erbjudande och extrapris. Minns inte hur mycket. Ungefär 600 kronor.. De satt perfekt från början Sedan dess har jag sett mycket genom mina solglasögon. De första veckorna var det Florida runt. Sen några tusen dagar med vardag hemma eller resor till vitt skilda platser som exempelvis Bangkok, Valparaiso, New York, Cannes, Uleåborg, Helsingfors och Arboga. Många gånger skulle de kunnat ha förlorats för alltid. De flesta gånger på grund av min egen mänskliga –slarv- faktor. Jag glömde dem i receptionen på ett hotell i Playa del Carmen Mexico, men fick tillbaka dem någon halvtimma senare. Jag råkade tappa dem och samtidigt sparka till dem lite lätt så att de hamnade under en hylla på mitt eget kontor i Västerås och var försvunna i ett par veckor. Eller som nu, likt en liten råtta ätit sig in i fodret på en kavaj och försvunnit långt ner så jag trodde de var försvunna. Jag fick använda ett par andra solglasögon på min resa till Uganda i Afrika. Även de av märket Ray-Ban av den klassiska pilotmodellen. Utanför en veterinärmottagning i Eskilstuna hjälpte jag en förvirrad dam att leta efter hennes fullständigt skräckslagna katt i ett buskage. Katten kom till rätta men mina älskade solglasögon var försvunna. Själv hade jag bråttom och hann inte leta efter dem. Även denna gång fick jag klara mig med andra solglasögon på en utlandsresa. När jag kom hem 10 dagar senare åkte jag tillbaka till buskaget och kröp runt till dess att jag hittade mina Ray- Ban Side Street som börjat sjunka ner i undervegetationen och var täckta med jord. Sedan gick det många hundra dagar till. Sommar som vinter använde jag mina solglasögon. De skulle med all säkerhet varit krossade om det inte varit för en oerhört uppmärksam och hänsynsfull man som gjorde en tvärnit i Arboga. Jag själv höll på att packa ur min bil utanför Stadshotellet. Mannen som gjorde en tvärnit drog ner sitt fönster och ropade till mig att jag hade tappat mina glasögon och att de låg framför hans bil. Jag tackade, plockade upp dem varpå han drog iväg med en rivstart. Det äckligaste som hänt var i Helsingfors när de ramlade ur kavajfickan och ner i en toalett. Tro mig, jag var helt nykter. Det hände på Korallvikens fritidsgård när vi var där på studiebesök en eftermiddag. Vad skulle jag göra ? Strunta i dem och spola ner dem. Nej, jag tog upp dem och sköljde av dem varpå jag virade in dem i toalettapper. När jag kom hem till Sverige kokade jag dem i en kastrull. De höll formen och blev fria från bakterier. Skam den som ger sig, säger väl ordspråket ? Hasse Lindell
ÅTER TILL ARKIV : HÄR |
