Kåseri publicerat i tidningen Smejournalen,Eskilstuna i september 2002
Älskade prylar
Våren kom. Jag städade inte.
Sommaren och semestern kom.
Jag städade. Jag röjde. Jag reste bort.
Jag är fyrtiotvå år. Jag har städat tusentals gånger , men jag har nog inte röjt mer än ungefär tio gånger. Kanske bara fem gånger. I hela mitt liv.
330 dagar om året har jag burit hem någon stor eller liten sak. Resten av året har jag varit bortrest. Likt en ekorre har jag samlat saker på hög. Ekorrar samlar kottar. Jag har samlat, tidningar, böcker, ännu mera böcker, LP-skivor, kartor från när och fjärran, möbler, miniflaskor, vanliga flaskor, udda roliga kläder från sjuttiotalet, platåskor, kassettband, galgar från spännande hotell, stör-mig-ej skyltar från spännande hotell, samt en och annan A4 som jag själv eller någon annan skrivit.
Jag inser att nog har en outalad dröm
om att skapa mitt eget museum.
Men jag inser också efter allt mitt samlande av mina älskade
prylar är energi och tidkrävande när man ska röja
upp.
En annan sida av mig vill också ha rummen snygga, prydliga
och sparsamt med prylar.
Sannerligen inte en helt enkel kombination.
Jag ska från och med nu tänka
till lite extra varje gång jag bär hem något
och lägger på hög. Värdera direkt eller
i alla fall inom någon vecka om denna sak,bok eller papper
ska få finnas kvar.
Men det kommer att bli svårt. Mycket svårt.
Att ändra betende och släppa " ekorreflexen "
till att planera att röja upp med jämna mellanrum blir
inte lätt.
Finns det fler som har samma problem som jag ?
Kanske finns det någon stödgrupp där man kan
prata ut om sina problem ?
Skämt åsido, men nu förstår
jag mycket bättre de som lever med få saker omkring
sig efter måttot " less is more "
Sen låter jag ju andra professionella sköta sina arbetsuppgifter
när det gäller allt från flygning, bilreparationer,ekonomi,
husbyggnationer och mycket mer.
Nu tänker jag låter de professionella inom museeibranschen
sköta sina uppgifter utan konkurrens från en amatör
som jag själv.
Hasse Lindell
Tillbaka till kåserier