Kåseri publicerat i tidningen Smejournalen,Eskilstuna i oktober 2002

Natten är min vän

Mörkret är dominerande under denna tid på året.
Ofta hör man funderingar som " Jag förstår aldrig i maj, juni och juli hur man överlever november och december ? "

När man befinner sig mitt i denna mörkertid kan man då och då vakna upp mitt i den intensiva vardagen och undra detsamma.
Men samtidigt inser jag att jag älskar både ljus och mörker.

Varma och ljusa sommarkvällar är underbara.
Men mörka höstkvällar eller vinternätter har också en tjusning.
Eller snarare en lugnande effekt på mig.
Man tänder stearinljus och smålampor
Man dricker glögg eller ett glas rödvin.
Man sätter sig för att läsa eller skriva.
Man tittar på en bra film.

Jag minns även under denna mörka årstid att jag alltid funnit lugn men samtidigt energi under natten.
En frid infaller, lugn och ro och därmed också en arbetsro.
Redan när jag gick på mellanstadiet fann jag frid , ro men samtidigt energi sent på kvällen. När vi diskuterade studieteknik och berättade om när vi läste läxor så svarade jag att jag helst studerade mellan 22.00 och 02.00
Min lärare var förfärad och påstod att det var helt fel tid på dygnet.
När jag skriver detta är klockan halv ett på natten.
Mängder av de texter jag producerat har satts på pränt under mörkrets timmar.
Så jag är tacksam för att kunna skriva på dator. Det var värre förr med knatter från en skrivmaskin.

Visserligen påstås det att människan är konstruerad för att följa solens rytm. Sova när det blir mörkt och vakna när det blir ljust.
Säkert helt sant.
Men vi har ju ändrat på en hel när det gäller vår livstil sedan stenåldern, så varför inte också dygnsrytmen. På natten är det inte någon brådska.
Det är kanske det som jag uppskattar så mycket.
Man har bara en tid att passa som ligger många timmar framåt nästa morgon.
Ibland har det hänt att klockan blivit halv sex innan man blivit klar med allt.
Har man då en tid att passa klockan åtta så är det bara att föreställa sig att man inte är en nattuggla utan en morgonpigg friskus.
Man duschar och dricker kaffe och försöker leva sig in i känslan.
Men nej, måste jag välja vill jag hellre vara en nattuggla.
Mörkret under natten är min vän.

HASSE LINDELL

Åter till kåserisamlingen