Kåseri publicerat i tidningen Smejournalen,Eskilstuna i oktober 2003

Folkomrösta om dygnsrytmen

Folkhälsa är det stora ämnet. Överallt.
På landstinget, bland primärvård, bland politiker, bland arbetsgivare, på studieförbund, i kvällspress och självklart hos Försäkringskassan.

Länsbildningsförbundet i Sörmland har en " exportprodukt " som har gjort succé runt om i landet med sitt projekt med tillhörande studiematerial som heter Det Goda Livet som fokuserar på det man bör tänka på för att leva ett gott liv. Länge.


Inte bara det vanliga med att äta mer råkost, sluta röka och äta mindre fett utan lika mycket om att det är viktigt att leva gott med exempelvis mer kultur. En viktig insikt.
Förhoppningsvis får kampanjer som denna lika stor påverkan som kampanjer som Håll Sverige Rent. Det vill säga att man gör det till en del av sitt vardagliga beteende. Det är ju inte så många som skräpar ner i Sverige jämfört med i många andra länder.
Förhoppningsvis får många en bättre och hälsosammare livstil i framtiden även om mycekt tyder på motsatsen.

För min egen del jobbar jag ju massor med kultur vilket med all säkerhet är mer ohälsosamt än att vara konsument av kultur. Jag menar att arbete i största allmänhet en verkar vara en stor hälsorisk. Vare sig man har ett arbete eller inte. Störst risk lär det vara att helt sakna ett arbete alternativt ha flera arbeten. Balans är ordet och lösningen vilket
låter enkelt. Men det enkla är ju som bekant ofta det svåraste.

Mitt eget förslag till bättre folkhälsa är inte alls " politiskt korrekt " utan snarare mycket radikalt. Det hänger ihop med åsikten om att man bör förkorta arbetstiden och därmed fördela arbetstillfällen till fler personer. Det är inget nytt.

Vad jag tycker bör förändras är helt enkelt den dagsrytm som vi har i vardagen. Förskjut tiden några timmar framåt. Låt arbeten och utbildningar börja runt tio.
En dagsrytm som lever efter nu är kvar sedan industrialismens gryning. Upp under den senare delen av natten för att sedan infinna sig på jobbet under tidiga morgontimmar.
Allt för att hinna med en lång arbetsdag.
På morgonen blir det för många stress, osämja, gråt och elände.
En stor del av dygnets alla bilolyckor sker under dessa timmar när människor stressar till jobbet, ofta via dagis eller skolor.

Tonåringar i alla tider har alltid sovit som bäst på morgonen. Det har till och med vetenskapligt bevisats. Trots detta startar skolorna tidigt.

Tänk så många som inte skulle sjukskriva sig från arbete och utbildning om de började lite senare under dagen. Tänk så många färre bilolyckor det skulle vara.
Tänk så många lyckliga barn och föräldrar vi då förhoppningsvis skulle ha

" Gå och lägg er tidigare " förmanar säkert " de rättrådiga morgonpigga medborgarna "
Nu vet vi ju att det inte fungerar så för alla.

Det skulle självklart vara en stor mängd människor som skulle jobba vid alla tider på dygnet. Inom service, vård, polis och många fler. Sedan tillkommer arbetsnarkomaner och de som forskaren Gunnar Adler Karlsson kallade " De adrenalinstinna hannarna "som alltid skulle jobba den tid och med den energi som krävs. Men den stora mängden
människor skulle med all säkerhet tjäna på kortare arbetstid och en arbetsdag som låg några timmar före och efter lunch.

God sömn och gott om tid är med all säkerhet en av de viktigaste faktorerna för Det Goda Livet.

Låt nästa folkomröstning handla om JA eller Nej till tidig morgon på jobbet eller skolan.

Då kanske till och med ordinarie nejsägare röstar JA eftersom det verkar som något lurt med folk som vill ta det lugnt på morgonen.( ? )

SOV GOTT och GOD MORGON önskar

HASSE LINDELL

 

Åter till kåserisamlingen